Filetype
Den som arbetar med barn vet att barn ställer en mycket stor mängd frågor. Det finns studier som visar att små barn ställer över 70 frågor varje timme när de pratar med en vuxen. Alla de här frågorna har så klart inte med fysik eller naturvetenskap att göra. Men vissa har det. På liknande sätt är barnen under en dag i förskolan involverade i en mängd aktiviteter (till exempel i sin lek) där erfare
https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/forskolan - 2026-11-01
Årskurs: F-3. 4-6 Ämnesområde: Kraft och jämvikt, Kraft och rörelse Gungbrädor fungerar utmärkt för att illustrera begrepp som jämvikt, balans, tyngdpunkt, moment och hävarm. Så ta med eleverna ut från klassrummet och få en nypa frisk luft också! Övningar med gungbrädor På gungbrädan gäller det att hitta jämvikt. Kan två personer gunga tillsammans med en? Kan du gunga jämnt med bildäcket på bilde
https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/g-i/gungbrada-utomhus - 2026-11-01
Årskurs: F-3, 4-6, 7-9, Gymnasiet Ämnesområde: Kraft och jämvikt, Kraft och rörelse Med hjälp av en gungbräda kan man förklara begrepp som jämvikt, balans, tyngdpunkt, moment och hävarm. Men du behöver inte ta dig till en lekplats, det går även bra att bygga en gungbräda av lego. Nedan följer en rad exempel på enkla försök som kan utföras i klassrummet. Material Här en b ild på utrustningen som
https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/g-i/gungbrada-med-lego - 2026-11-01
Årskurs: F-3. 4-6, 7-9, Gymnasiet Ämnesområde : Kraft och jämvikt, Kraft och rörelse De gamla sortens lekplatskaruseller är borta. Säkerhetsskälen är lätta att förstå. Men dagens lekredskap ger ändå många möjligheter. Nedan följer ett antal experiment att utföra. Experiment Hittar du en bra karusell: Skjut med vattenpistol in mot centrum och se vad som händer. Hittar du en karusell som på bilden k
https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/j-l/karusellen-som-labb - 2026-11-01
Årskurs: Gymnasiet Ämnesområde: Kraft och rörelse När du hoppar på en studsmatta är det bara tyngdkraften som verkar på dig medan du är i luften. Du är alltså tyngdlös - både på vägen upp och på vägen ned. När du landar på studsmattan trycker den uppåt på dina fötter. Rörelsen bromsar in och du accelererar sedan uppåt igen för att lämna studsmattan. Hur stor blir kraften på dig från studsmattan nä
https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/s-u/studsmatta - 2026-11-01
Barns frågor och undersökningar ' Fritt fall i förskolan Gungor och fysik Kall metall och varm cellplast Rutschbanans fysik (friktion)
https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/forskolan/tema-forskolan - 2026-11-01
Gungor, rutschkanor och speglar. Barn är under en vanlig dag i förskolan involverade i en mängd aktiviteter som man kan knyta an till när man vill arbeta med fysik i förskolan. På lekplatsen åker de rutschkana och gungar, de kanske balanserar på kanten på sandlådan eller skapar ljud genom att slå olika föremål mot varandra. Kanske fascineras någon av sin spegelbild i skeden vid måltiden, eller tä
https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/d/barns-fragor-och-undersokningar - 2026-11-01
Årkurs: Förskolan, F-3 Ämnesområde: Kraft och jämvikt, Kraft och rörelse På de flesta förskolor och lekplatser finns rutschkanor och även de minsta barnen har erfarenheter av att det ibland går fort när man åker (till och med läskigt fort!), medan det ibland knappt går att åka alls (man fastnar nästan). Här finns ett utmärkt tillfälle att utmana barnen i att systematisera sina erfarenheter och ka
https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/p-r/rutschbanans-fysik - 2026-11-01
Nina Ahokas Samarbetslärare, Grundskollärare i fysik, matematik, biologi, kemi, teknik och hemkunskap E-post: nina [dot] ahokas [at] fysik [dot] lu [dot] se Lena Claesson Samarbetslärare, Gymnasielärare i fysik och matematik, Fil.dr i fysikdidaktik E-post: lena_elsmari [dot] claesson [at] fysik [dot] lu [dot] se Gillis Carlsson Universitetslektor i fysik E-post: gillis [dot] carlsson [at] matfys [
https://www.nrcf.lu.se/om-oss/medarbetare - 2026-11-01
Kom i kontakt med oss NRCFs uppgift är att ge lärare möjlighet till fortbildning och hjälp att hitta inspirerande resurser för sin fysikundervisning. Vi gör det genom att själva och i samarbete med andra ge kurser och fortbildningsdagar och utveckla material, men också genom att samla, granska, utvärdera och sprida information från andra. Våra medarbetares kompetens spänner över många olika område
https://www.nrcf.lu.se/kontakt - 2026-11-01
Denna diskussionsaktivitet utgår från FN:s globala hållbarhetsmål. Eleverna arbetar i grupper för att ta fram lämpliga indikatorer att använda för att mäta måluppfyllelse av ett givet globalt mål. Under uppgiften har vi samlat flera intressanta länkar om globala hållbarhetsmål. Årskurs: 4-6, 7-9, Gymnasiet Lärarens introduktion Denna introduktion ska inte ta längre än 5-10 minuter. Läraren berätt
https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/att-arbeta-med-samhallsfragor/globala-hallbarhetsmal-diskussionsaktivitet - 2026-11-01
Årskurs: 4-6, 7-9, Gymnasiet Ämnesområde: Astronomi Det är faktiskt möjligt att med enkla medel bestämma solens luminositet, det vill säga dess utstrålade effekt. Med detta enkla experiment så kan man bestämma detta med en noggrannhet på cirka en faktor 2. Det som krävs är att vi vet avståndet till solen. Material Ett vanligt vitt papper. Lite fett eller olja, till exempel matolja. En 100 W glödla
https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/s-u/solens-luminositet - 2026-11-01
Årskurs: F-3, 4-6, 7-9, Gymnasiet Ämnesområde: Astronomi Det finns flera olika längder på ett dygn. Detta verkar underligt för många och frågan är om vi kan förstå det hela och rent av mäta skillnaden mellan dessa tider? Följande experiment avser att undersöka begreppen sideriskt dygn och medelsoldygn samt försöka bestämma skillnaden mellan dem. De två olika dygnen definieras på följande sätt: Sid
https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/d/dygnets-langd - 2026-11-01
Årskurs: 4-6 Ämnesområde: Astronomi Jordaxelns lutning skapar som bekant årstiderna som är så viktiga för i stort sett alla människor, djur och växter på vår planet. Att jordens axel lutar vet nog de flesta men inte hur mycket och hur mäter man den? Alla kan uppleva hur olika högt solen står under året och det är detta som ligger till grund för en faktisk bestämning av jordaxelns lutning. Genom
https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/j-l/jordaxelns-lutning - 2026-11-01
Årskurs: F-3, 4-6 Ämnesområde: Astronomi Genom tiderna har vi människor alltid försökt hålla reda på tiden och dagarna under ett år. Men vad menar vi med ett år? Hur ska man kunna veta att det är just si eller så många dagar på ett år? Hur ska man kunna hålla reda på det? Hur mäter man detta på ett noggrant vis? Kluriga frågor Frågor om tidmätning är ofta lite kluriga och kan behöva en hel del mat
https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/g-i/historien-om-kalendern - 2026-11-01
Årskurs: 4-6, 7-9 Ämnesområde: Astronomi Detta experiment utförs bäst under vintertid. Då det finns en rimlig chans att eleverna kan komplettera experimentet med observationer av natthimlen utan att det blir för sent. Vi vet att natthimlen verkar fylld av stjärnor som lyser likt glittrande diamanter mot den svarta bakgrunden. Dessa stjärnor har genom människans fantasi förbundits till att bilda
https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/j-l/kartlaggning-av-stjarnorna-1-latitud-och-vinklar - 2026-11-01
Årskurs: F-3, 4-6 Ämnesområde: Astronomi Denna övning genomförs bäst under vintertid. Då finns det en rimlig chans att eleverna kan komplettera diskussionerna med observationer av natthimlen utan att det blir för sent. Vi vet att himlen verkar fylld av stjärnor som lyser likt glittrande diamanter mot den svarta bakgrunden. Dessa stjärnor har genom människans fantasi förbundits till att bilda stjär
Årskurs: 4-6, 7-9 Ämnesområde: Astronomi Att leta efter stjärnbilder är en konst som kan tyckas svår men så behöver det inte alls vara! Genom att identifiera några få kända stjärnbilder kan man lätt finna fler genom att hoppa mellan dem, så kallad stjärnhoppning. Karlavagnen och Orion kan till exempel utgöra en bra start. Under årets lopp ändrar dock stjärnhimlen utseende. Letar man efter stjärnbi
https://www.nrcf.lu.se/lararresurser/lararresurser-fran-o/j-l/kartlaggning-av-stjarnorna-3-stjarnbilder - 2026-11-01
NATDID Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID) har till uppgift att stödja skolutvecklingen på nationell nivå inom naturvetenskap och teknik. Det sker genom att sprida resultat från aktuell didaktisk forskning till dem som är verksamma i skolan. Målet är att lärare ska kunna omsätta ämnesdidaktisk forskning i praktiken och därigenom låta skolan vila på en vetensk
https://www.nrcf.lu.se/fortbildning/fordjupning - 2026-11-01
Konferensen FobasNT riktar sig till lärare, förskollärare, rektorer, skolledare, forskare, lärarutbildare och relaterade myndigheter och organisationer från hela Sverige. Forumet hålls vartannat år i Norrköping på Linköpings universitet och arrangeras av Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID). Nästa forum hålls hösten 2025 i Norrköping. FobasNT har ett tydligt f
https://www.nrcf.lu.se/fortbildning/konferenser/forum-forskningsbaserad-nt-undervisning-fobasnt - 2026-11-01
